Kan bara hålla med, mycket underhållande!

Mats Karlsson skrev:

"klåda i skrevet, vad som heeelst" Jag riktigt ser dig i bilen skrikande efter vad som helst när du jagar.

Ja, men det var ju precis så! Jag ska klippa ihop en film från det heatet, för det var det klart mest spännande, trots att jag inte gjorde en enda omkörning.

Underbar rejsrapport, tack!

Film från Race 3:

Jättekul att läsa, nästan så man längtar tillbaka ...

Härlig rapport som vanligt (eller som förväntat, men känn ingen press)
och Grattis till de fina placeringarna 1:a - 1:a - 2:a (jodå, förväntningar här med )

Förbereder det allra sista inför SSM! Åker ned på torsdag eftermiddag.

Husvagnen har fått rullgardiner och Miatan har fått diverse nya hjullager. Och så är det ju liksom tradition att jag bygger någon form av spoiler inför SSM... och så även denna gång.





Ser förbryllande lik ut den jag redan har, eller hur??

Eddie, kommer du på besök i depån i år igen?

Taggad!!

Jag har jobbat på Svenne-Roden. En hel del, faktiskt. Grejen är att jag liksom jobbar järnet i garaget tills det är mitt i natten och jag veeerkligen måste gå och lägga mig och ungefär där inser jag att jag inte tagit några bilder och absolut inte orkar skriva något. Nåja, det kommer en uppdatering senare.

Nu är det dags för en rapport från SSM! Lite sen leverans, jag vet. Livet är, trots att jag är på semester, ganska hektiskt.

Torsdag - Lögner, föräldraskap och Miatamekande.
Eftersom tävlingen löpte över både Fredag, lördag och söndag, var det dags att åka ned till banan redan på torsdagen. Dagen inleddes med att Morteza kom glidande med #45 på släp. Miatan behövde lite kärlek, pga kass bromsskylning, en skadad hjulbult och en inkontinent diff. Dessa tillkortakommanden åtgärdades medan Morteza hämtade pizza och skämde bort både minimekanikern och grannungarna.

Den officiella versionen av besöket var att "Morteza ska på träning på Knutstorp.". Varför detta smygande? Varför ljuga för de oskyldiga barnen? Jo... Minimekanikern kunde inte hänga med denna gången, för han skulle vara hos sin mamma. Mamman i fråga kunde dock inte hämta honom förrän efter 17. Skulle den bittra sanningen krypa fram ("Farsan och Nellie ska på tävling utan dig"), ja, då hade allt gått åt helvete. Himlen hade fallit, änglar hade gråtit och livet hade inte varit värt att leva. Vi snackar Rangarök, domedag, terapi i åratal, osv. Alltså drogs denna vita lögn.




Morteza fortsätter sin pilgrimsfärd söderut och jag bygger vidare på den nya spoiler jag nämnde tidigare, medan ungarna leker och diskret (tror de) matar Nellie med pizzarester. Vid 17 blir sonen hämtad och jag kan äntligen lasta. Det är, i ärlighetens namn, lite enklare att åka på racing utan en 6-årig mekaniker. Inte lika roligt! Men lite bekvämare. Med hjälp av 3% precision, 2% kommunikation och 95% ren bonnaröta, rullar Cirkus Kristensson ut på motorvägen endast ett par km före #90 Anders Träff, som kört från Enköping. Vi gör vårt första stopp i Värnamo, för att besöka Det Heliga Blåa Templet, tanka och köpa burgare.

Sent är vi framme vid Ring Knutstorp där Nellie som vanligt ger grindvakten en grundlig utskällning för att han råkar stå för nära Lastbilen. Trots detta får vi komma in. Vi lastar endast av det nödvändigaste och rasar ihop i husvagnen för natten.



Fredag - Trafikstockning, gamla rekord och nya rekord.
Vi tangerade ett gammal rekord denna helgen: 34 Miator på banan samtidigt. Det är många. I vissa avseenden för många. Förr gick ju alla Miator i samma klass, men nu är vi som bekant uppdelade i två egna SBF-klassen: Roadsport C och MX-5 Standard Cup. Jag vet inte om MSCC gick på gamla uppgifter eller om de helt enkelt överbokat helgen. Oavsett bakomvarande anledning hade klasserna buntats ihop i samma heat, trots att det båda var större än de magiska "15 startande" och alltså enligt inbjudan skulle ha egna heat.

Först på fredagens agendan var att installera den nya spoilern jag byggt......... på #82, alltså. Ja, det var ju så: Anders ville också ha en och självklart levererar Byarum Speed.

Vi fick två träningspass under fredagen, men tyvärr var de helt meningslösa. Det var helt enkelt för många bilar med för stora skillnader i fart. Första passet kom vi 2 varv innan rödflaggan kom ut och vår tid rann ut i sanden. Andra passet fick vi njuta av trafikstockningen i hela 4a varv innan samma sak hände. Så var det dags för kval (även det, lite ovanligt, lagt på fredagen) och nu gällde det att leverera. Ring Knutstorp är nämligen David "Nemesis" Malmberg hemmabana, bland fler: Fredrik Nordlander, Martin Ling t ex. Många snabba förare som kört många snabba varv på en hysteriskt kul, men lite knepig bana. Alltså var det dags att jämna ut oddsen lite, till fördel Kristensson Racing. Detta gjordes genom att jag la på en helt färskt, ny och fin uppsättning däck, som grabbarna på Apex hade tagit med till banan åt mig.



Under kvalet var klasserna, som tur var, uppdelade på två heat: Ett för Roadsport C och ett för MX-5 Standard cup. Jag var nere vid line up tidigt och stod bland de första. Ut och sätta igång - första varven skrubbade jag vilt in däcken samtidigt som jag försökte hitta ett fritt spår. Men inga fria varv fanns att få och laptimern visade (om jag minns rätt) 1.09.6 då jag tog en tur genom depån för att komma undan trafiken. Det hjälpte - fritt spår! Första fria varvet kördes med attack och 1.08.7X dök upp på displayen. Inte så illa, men om jag skulle ge grabbarna från halv-Danmark en match måste jag ta i hårdare. Så på andra (och sista) fria varvet var det Full Smurf, 110%, max attack, Satan i gatan, platta i mattan... ni förstår. 1.08.17 slutade äventyret på och jag tänker att "Det borde i alla fall räcka för en topp 3 -start". Gött mos!

Väl tillbaka uppe i övre depån får jag veta av polarna att jag tog Pole, vilket gjorde mig förbaskat glad. Pole på SSM, på Ring Knutstorp, mitt i sommaren och mitt i racing-Sverige, det är liksom vi SPVM-amatörers version av Monaco Grand Prix! Dags för kall bärs... I husvagnen hittar jag min telefon, med (typ) 38 meddelanden och 13 missade samtal från Christer, innehållandes en massa info, uppmuntran, goda råd och segerjubel, som alla hade varit toppen att ha under kvalet. Dags för en mobil-hållare på ratten i Miatan, så jag kan svara på SMS under färd? Kanske nästa år.... Anders och jag käkar tillsammans och knäcker ett par bärs innan det är dags för mig och Nellie att krypa i säng i husvagnen.



Samma kväll/natt rullar det där envisa regnet in över Ring Knutstorp och släpper oss inte på hela helgen. Likt ett envetet småsyskon som vägrar lämna dig ifred, som en avundsjuk älskare som vägrar sluta ringa, som en flytande bajskorv som inte går att spola ned - regn, regn, och mera regn, hela helgen.



Lördag - Race 1, halka och blöta
Strax innan race 1 lättar regnet. Solen tittar ytterst tvekande fram. Enligt klart.se har det inte regnat på länge (fast enligt verkligheten har det regnat en massa) och enligt regn-radarn ska det inte bli mera regn. Vi kommer vara mååånga bilar på banan. Med bara lite sol, så kommer banan torka upp på nolltid. Jag tar en chansning och hänger på mina breda torr-däck.



Tyvärr hade molnen inte gjort samma research som jag. De återkom därför till banan och började tramsa ned mera regn. När jag kör ut på banan är det absolut glashalt. Jag halkar omkring som "Bambi på hal is", men tänker att om jag bara kan hålla ut ett par varv, så kommer någon av alla de 33 frisörer som halkar runt i regnet fixa en rödflagg snart. Men, det hände inte.... vilket är helt otroligt och ett så sabla bra betyg till alla förare i de två klasserna.

Vad som hände var att regn-meister #85 Lars Olsson körde superskickligt upp sig från 6e plats till ledning. Jag kämpade emot litegrann, men han var så uppenbart snabbare och hade så uppenbart bättre grepp att det var lönlöst. Även #75 Petter Sångberg tar sig också förbi och jag bestämmer mig för att inte sätta efter dem. "Överlevnad" var planen och jag går i mål som trea. Välförtjänt seger av Lars som körde supersnyggt i regnet - så kul att se!!


#42 David Malmberg kom aldrig till start för race 1. Hans generator hade kastat in handduken och det märktes inte förrän han skulle köra ned till Line Up. Absolut tragiskt. En sådan total besvikelse.

Söndag - Race 2, som inoljade rullskridskor
Inför race två var det dock ingen tvekan. Nu var det regn som gällde. Jag hängde på den uppsättning smalare däck jag hade med mig, körde ned till min tredjeplats på Line up och...... halkade runt lika illa denna gången också. Vet inte om det var så att jag borde skrubbat in däcken lite mer, eller om jag bara är kass på att köra i regn? Men det var riiiiiktigt halt. Racet var dock skitkul!!

Att hänga med #85 Lars Olsson, som nu stod i Pole, var lika realistiskt som att bensinpriset skall falla ned under 5 spänn igen. Han körde iväg i fjärran och brydde sig inte det minsta om oss sårade stackare han lämnade efter sig. Jag, Petter och #34 Thomas Olsson tampas lite. Så fastnar jag illa på en varvning och halkar rask ända ned till P5, då både Thomas och #46 Stefan Winquist slinker förbi. Ett par varv med ständigt vickande Miatarumpa följer, men så lättar regnet lite och jag har liiiite bättre grepp. Som tur är så är detta ett 20min heat och det finns tid kvar. Jag går förbi Thomas då han är lite för girig i inbromsningen för vänstern upp mot Idioten. Sedan har jag en härlig kamp med #46 Stefan Winquist - han har bättre grepp, men min bil går klart bättre på rakan. Regnet strilar vidare och jag kör försiiiktigt så fort jag kan, lika mycket tittande ut genom sidorutan som rakt fram. Tillslut är jag ikapp #75 Petter Sångberg igen. Jagar honom hårt det sista varvet, näääära hans kofångare för att stressa.... men kommer inte förbi. P3, även i detta race.

#42 David Malmberg, som startade SIST i Race 2, slutar som 8a efter vad som måste vara rekord i omkörningar.

Film kommer, så kan ni garva åt mitt rattande i blötan!

Actionbilder, från Ronnie:





Bengan passade på att ta en gruppbild med hela rövarbandet:




Och själv tog jag, som alltid, ett par bilder på de underbara, ljuvliga, häftiga bilarna i klassen "Förkrigsbilar". Snälla! Kan ingen låna mig en av dessa bilarna? Bara för ett par varv, eller så?!








Dags att packa ihop. Allt är blött. Lite tröstlöst, men "that's racing". Det var kul att köra lite blött race och sladda lite, jättekul att se Lasse stå själaglad där överst på pallen två gånger och kul att träffa hela gänget igen. Jag samlar ihop de blöta tälten, den blöta räserbilen, min blöta husvagn, mina blöta verktyg och lastar alltihop på min blöta lastbil, lyfter in min blöta jycke i hytten och vänder grillen norrut.

Då tittar solen fram...


Som alltid: Ett stort tack till Christer som ger goda råd och coaching på distans! Och ett tack till #76 Andreas Eckemark, som lånade ut sin bil så jag kunde skjutsa runt min haltande morsa.

#63 är på besök! För även en NC behöver kärlek ibland...

Högt och lågt på Gelleråsen - SPVMs fjärde racinghelg 2023!

En riktig lyx-helg! Hör på det här, bara:
- Minimeknikern var hos sin mamma = Fritt fram att vara oansvarig ungkarl!
- Kent var där, med sin hustru Nettan men utan tävlingsbil = Hundpassning, visdom och superbra måltider.
- Christer var där = bästa mekanikern och proffs-råd om körningen

Men egentligen började "helgen" en vecka tidigare, för på söndagen den 6e var vi nämligen OCKSÅ på Gelleråsen och njöt av en (SOM ALLTID) lika lysande track day i MX-5 Racing Clubs regi. Andreas och Hasse har minst sagt rutin på skiten nu och man får massor av körtid bland trevligt folk. Kul att träffa rövarbandet, inklusive Morteza, Niva, Kent, Christer osv. Vi testade lite olika inställningar och delar för att se om vi kunde krama lite mera tid ur varvtiderna runt Gelleråsen, med bra framgång. Dessutom hade jag satt en passagerarstol i bilen och kunde skjutsa både Morteza, Christer och lite andra i bilen.

Nå, det var träning och trams - Denna helgen var det dags för racing och blodigt allvar!

Startfältet var en besvikelse. Bara 10 bilar kom till start, efter att stackars Morteza fått kasta in handduken pga med förkylning.

Lördagen - Regndans, kval och haverier
Vädret, vädret och vädret, det var det som var den stora osäkerhetsfaktorn hela helgen. Skulle det bli regn? Skulle det bli fukt? Skulle det bli torr bana? Nå, lördag morgon fanns det inga tvivel, i alla fall. Det regnade och om detta faktum fanns ingen tvekan. Vi hängde på våra smalaste däck och rullade ut. Ungefär här fick jag mycket noggranna instruktioner om hur jag skulle värma upp däcken och därefter börja pressa lite, så vi kunde jobba på en regn-setup för bilen. Tyvärr så är det hejdlöst kul att köra Miata i regn, särskilt sidleds. Jag hade absolut jääätteeeekul i två varv - sedan gick vänster drivaxel tvärt av.

Anledningen till haveriet förblir ett mysterium. Ren otur, helt enkelt. Christer hävdar att det KAN vara kopplat till hur jag och mina tre hjärnceller råkade ha fullt hjulspinn, 7000varv på trean, sidleds med vänster bakhjul ute på curbsen. Men det saknar helt bevis för den tesen. Jag tror fortfarande på otur.

En ny drivaxel lokaliserades i Karlstad och vi satte av i Fårrden. Supersnälla Bjarne hade plockat loss en axel från en Miata som inte var i bruk. Medan vi truckade Fårrd missade vi den andra träningen, som kördes i någorlunda torrt väder. Vi kom 3-4 mil från Karlskoga innan Anders ringde och meddelade att han lyckats köra sönder sitt spjällhus. Hur han lyckats med detta är även det okänt, men otur var garanterat inblandat, även där.

Så Fårrden vändes åter mot Karlstad, en ny komponent lånades från ännu en Miata och vi kunde äntligen trucka tillbaka till banan, där min Miata raskt lagades.
Till kvalet hade banan torkat. Som tur var hade vi som sagt testat och ställt in bilen under samma förutsättningar helgen innan, så det var bara att vrida lite på dämparna och rulla ut.






Med få bilar på banan var det lätt att hitta ett fritt spår och bilen gick absolut underbart fint. Ett varv för att värma upp, ett till i lite tempo för att känna på banan och sedan "Full Smurf!": 1.15.75 - Det borde räcka. In i depån igen och ett kort snack med en storflinande Christer, som var minst sagt nöjd med tiden. En snabb justering och ut igen för en runda till. 1.15.72. Där gissade vi att vi hade tagit Pole och nöjde oss så för att spara på de nu tämligen slitna däcken. Jag rullade bort till Parc Ferme för att vänta in resten av gänget.



Kvällen bjöd på bra bärs från Hybris bryggeri, bra middag (tack Nettan!) och bra sällskap.

Söndag - Race och fler haverier
Under natten drog ett hejdlöst regnväder in över Gelleråsen. Det hade dagit vidare när det var dags att gå upp, men allt hade blivit blött blött blött. Vi slog rekord i "tältbula" eller vad det korrekta uttrycket är. Tält-pung-kula? Tält-sjö? Tält-gäddhäng? Vi får jobba på det.



När det var dags att köra ut till Race 1 var banan hyfsat torr, men med tre stoooora pölar. En i S-kurvorna, en strax efter Ejes och en i högfarts-vänstern innan karusellen. De två första gick hyfsat att undvika, men den sista var som en flod rakt över banan. Mina däck var i ganska uselt skick och det var inte lätt att skrubba fäste i dem på den kalla, bitvis fuktiga banan.

Starten går och jag kommer iväg bra, men vågar inte lita på mina däck i inbromsningen för första kurvan. Bromsar tiiidigt och tappar ledningen till #75 Petter Sångberg, som genast rycker iväg. Jag försöker hänga på, men framförallt de sista kurvorna är en utmaning. Mina däck tappar totalt allt fäste genom vattnet och skickar mig nästan av banan. När det är dags att svänga höger i karusellen / depåkurvan är de kalla och ytterst hala. Petters däck verkar vara i bättre skick och klarar vattnet långt bättre och därför tappar jag hopplöst mycket ut på rakan. Efter ett par raggar-varv med mycket sladdande vaknar däcken äntligen. Jag tvingas fortfarande vara väääldiiigt försiktig genom vattnet i högfartsvänstern, och tappar sedan massor på Petter genom depåkurvan och ut på första delen av rakan, men tar tillbaka en del genom att bromsa senare innan trösen. Sedan är jag snabbare och vid Ejes är jag ikapp igen, hänger på som klistrad till kofångaren genom Hårnålen och fram till högfartsvänstern och... tappar sedan igen.

Med ca 5 min kvar av racet börjar det bli dags att bestämma sig för var jag ska stoppa in nosen och ta mig förbi, men då rasar Petter tyvärr självmant av banan i Hårnålen. Banen är så hal att jag är ytterst nära att följa efter honom ut i gruset. Det visade sig att #34 Thomas Ohlsson fått motortrubbel och dumpat en rejäl dos olja där, samt sporadiskt skvätt här och där den sista biten till depåinfarten. #75 Petter Sångberg lyckas ta sig genom gruset och upp på banan igen, men då är jag redan långt borta. Jag betar av de sista 6 varven helt solo, med knappt styrfart genom Hårnålen och tar flaggan.



Direkt i Parc Ferme larmar jag att det är olja på banan och att funktionärerna måste sanera. Petter lyckads behålla sin andraplats och P3 togs av #82 Anders Träff.



#34 Thomas Olssons motorproblem visade sig "bara" vara en trasig AN-koppling. Motorn överlevde oljeläckan och han kan komma till start i race 2 - Kul att se! Då vi ställer upp för Race 2 är banan helt torr. Jag känner direkt att banan är varmare och torrare och det är mycket lättare att väcka liv i mina usla räsersulor. När starten går har jag grepp och kan sätta fart. Jag rycker en lucka till Petter och Thomas på 7-8 billängder och håller sedan takten och avståndet. Bilen är fantastisk att köra, jag älskar Gelleråsen och nu är det bara att beta av varven i ett kontrollerat tempo.




Men så, efter sisådär 4 varv, börjar jag känna att bromspedalen är lite mjukare än vanligt. I den tunga inbromsningen i slutet på rakan får jag ligga på pedalen hårdare än vanligt. Ett varv senare bromsar jag tidigare än vanligt och klarar ändå bara precis inbromsningen. Pedalen är mjuk och tar lågt och jag har tappat en hel del bromsprestanda. Jag vågar inte fortsätta. Det är helt enkelt inte värt att krascha bilen. Jag slår av, lägger mig åt sidan och rullar in i depån.

Vänster frambroms är hetare än Salma Hayek. Någonting har gått snett, men det är ingen idé att gräva i det just då. Bara att gratulera #75 Petter Sångberg till segern, #34 Thomas Olsson till P2 och #82 Anders Träff till dagens andra P3.

Vi river lägret, lastar upp och rullar söderut, medan meddelanden från diverse entusiaster där hemma ramlar in i telefonen: "Vad var det som hände?!" och "Vad gick snett". "That's racing".

Ett stoooort tack till Christer, Kent och Nettan, som hängde med och hjälpte till hela helgen! Superkul att ha er med!

Kul som alltid att läsa dina racerapporter! Och tack för att du gjorde poängställningen lite mer spännande till Falkenberg, det uppskattar vi!

Tack för ännu en fantastiskt bra racerapport!

Som alla säger, som vanligt en lysande racerapport! Men jag tror att jag har hittat ett fel ...

Torkel K skrev:

Christer hävdar att det KAN vara kopplat till hur jag och mina tre hjärnceller råkade ha fullt hjulspinn, 7000varv på trean, sidleds med vänster bakhjul ute på curbsen.

Jag tror inte att det var otur, jag tror det var ett förarfel. Du skulle så klart ha hållit 7000 varv på fyran över curbsen! Lätt att missa, men testa det nästa gång så ska du nog se att det håller.

Himlar skrev:

Som alla säger, som vanligt en lysande racerapport!

Role skrev:

Tack för ännu en fantastiskt bra racerapport!

OscWan skrev:

Kul som alltid att läsa dina racerapporter! Och tack för att du gjorde poängställningen lite mer spännande till Falkenberg, det uppskattar vi!

Tack själva, för att ni både läser och skriver i tråden!

Himlar skrev:

Men jag tror att jag har hittat ett fel ... Torkel K skrev: Christer hävdar att det KAN vara kopplat till hur jag och mina tre hjärnceller råkade ha fullt hjulspinn, 7000varv på trean, sidleds med vänster bakhjul ute på curbsen. Jag tror inte att det var otur, jag tror det var ett förarfel. Du skulle så klart ha hållit 7000 varv på fyran över curbsen! Lätt att missa, men testa det nästa gång så ska du nog se att det håller.

Jaha, är det DET som är knepet, alltså? Nå, även om jag skulle vilja prova, så tror jag tyvärr att Miatans bristande resurser under huven omöjliggör det experimentet, oavsett hur mycket det regnar.

Vi har stärkt upp teamet bakom Kristensson Racing med ytterligare en kompetens! Tidigare har Nellie som bekant hållit dubbla positioner inom teamet, som både säkerhetschef och Gridgirl. Den arbetsbördan blev helt enkelt för hög för att effektivt kunna utföras. Tänk er bara att både skälla ut folk som går för nära lastbilen, morra på folk som råkar luta sig mot husvagnen, jaga bort folk som står för nära Räserbilen OCH sedan gå runt och vara söt också! Det går ju inte...

Vi välkomnade därför lilla 10 månaders Dixie i teamet! Dixie är en blandning av Lhasa-något-något-vembryrsig och behövde akut ett nytt hem. Hon har inlett starkt med att redan första dagarna på jobbet kissa i garaget, äta lite gummirester, bita sönder husses handskar, samt slicka husse i näsan precis när han bänkpressar en Miata-växellåda.

Torkel K skrev:

Vi har stärkt upp teamet bakom Kristensson Racing med ytterligare en kompetens! Tidigare har Nellie som bekant hållit dubbla positioner inom teamet, som både säkerhetschef och Gridgirl. Den arbetsbördan blev helt enkelt för hög för att effektiv kunna utföras. Tänk er bara att både skälla ut folk som går för nära lastbilen, morra på folk som råkar luta sig mot husvagnen, jaga bort folk som står för nära Räserbilen OCH sedan gå och vara söt också! Det går ju inte... Vi välkomnade därför lilla 10 månaders Dixie i teamet! Dixie är en blandning av Lhasa-något-något-vembryrsig och hon behövde akut ett nytt hem. Dixie har inlett starkt med att redan första dagarna på jobbet kissa i garaget, äta lite gummirester, bita sönder husses handskar, samt slicka husse i näsan medan han bänkpressar en växellåda.

Lagade dina bildlänkar för hundbilder kan vi inte vara utan!

Miatan har fått kärlek och omvårdnad. Rätat ut kofångaren, där Petter råkade boxas lite, nya bromsar, ny koppling och såklart, en ny drivaxel (för den jag körde med på Gelleråsen var bara till låns).










Vi är åter redo för race! Ser fram emot Falkenberg september 15-17!

Det såg ut att vara god kamp även på Falkenberg!

Axly skrev:

Det såg ut att vara god kamp även på Falkenberg!

Snygga bilder och jättekul att träffas i person! Bra initiativ att söka upp mig - det uppskattas.

Rejsrapport kommer!

även fast man var på plats

När kommer rapporten?!