Blir buren SBF-godkänd trots att den saknar hjälmkrossarstag och toyotastag?

Det är tanken.
Enligt SBF-besiktningsmän så funkar det om bilen är gatreggad, vilket den ju är.
Men jag har inte gjort någon vagnboksbesiktning än.

Aha. Vilka moment slipper man om man har bilen gatreggad?

Vissa säger också att det inte är så nuförtiden, att reglerna har blivit hårdare. Har du nån koll på det?

( jag undrar eftesom jag ska bygga en bur snart också.. )

Ja .. Jo .. Det sägs en hel del av en massa olika folk, jag vet inte riktigt vad jag ska tro själv.

Det ryktas om att burreglerna skärpts, eller rättare sagt att dom ska följas hårdare. Men om man tittar på bilar som besiktigats i år som har vagnbok så finns det gott om gatregistrerade bilar som saknar hjälmkrossar- och toyotastaget, och ibland även den nedre dörrsträvan. Det finns inte heller något i mötesprotokollen hos SBF som antyder någon förändring.

Jag har pratat med flera besiktningsmän från SBF som säger att det är praxis att få dispens för toyota- och hjälmkrossarstaget om man har bilen gatregistrerad. Dom har själv besiktigat flera bilar i år med just dom dispenserna.

om man sen tittar lite på hur stagen i själva verket gör nytta (kan ju vara intressant om man nu ska skippa vissa stag; att veta vad man går miste om så att säga) så drivs burkraven ganska mycket av rally vad jag förstått. Det är i rally folk dör. Exakta regler bestäms av någon hemlig klubb (SBF) och presenteras med minimala eller obefintliga motiveringar och faktaunderlag.

Toyota- och hjälmkrossarstagen gör mest nytta om man åker av vägen och träffar ett träd med taket först. Altså inget man har jättenytta av på en bana, även om det naturligtvis inte skadar att ha stagen. Däremot finns en icke-obligatoriskt tvärsträva som går mellan främre bågarna (typ över knäna på förar/passagerarplatserna) som hjälper mycket om du blir påkörd från sidan (vilket är förhållandevis vanligt i racing, men inte så vanligt i rally) som man troligen vill ha, även om man inte måste.

Nu är ovan min kopp te, som baseras på information från flera källor. Tittar man hos SBF så finns där gott om regler att läsa, men det finns inget underlag för varför reglerna är utformade som dom är. Det finns ju flera klasser som har dispens från burreglerna (tex. PCSR och Roadsport), så det bästa är nog att titta hur dom gör i den klass du tänker köra.

Nu kanske du inte blev så mycket klokare av detta, men nu är vi på samma nivå.

Dan Hovang skrev:

Toyota- och hjälmkrossarstagen gör mest nytta om man åker av vägen och träffar ett träd med taket först. Altså inget man har jättenytta av på en bana, även om det naturligtvis inte skadar att ha stagen. Däremot finns en icke-obligatoriskt tvärsträva som går mellan främre bågarna (typ över knäna på förar/passagerarplatserna) som hjälper mycket om du blir påkörd från sidan (vilket är förhållandevis vanligt i racing, men inte så vanligt i rally) som man troligen vill ha, även om man inte måste.

Toyotastaget borde göra stor nytta vid all form av rullning anser jag, eftersom röret som följer A-stolpen är bockat på mitten borde ett stag i form av Toyotastaget se till att inte röret som är försvagat av en böj fortsätter att böjas. Har sett på rallybilar som rullar (behöver inte ha kontakt med träd) att även delar av buren kan ge vika. Men att sedan Toyotastaget försämrar sikt och i- och urstignings förmåga är ju något som gör att man kan överväga det när man ska ha det på en bil som används på gatan.

Bara mina funderingar som kanske ej är helt korrekta

Lycka till med byggandet!!

Jo, det låter ju rimligt.

Lutningen på A-stolpen borde också spela in, dvs hur mycket böjd den är. En Porsche 944 har nog större nytta av toyotastaget än en Volvo 240.

Jag skulle bra gärna vilja se underlagsmaterialet till burreglerna.

Det jag hört som motivering av Toyotastaget är just att många moderna coupekarosser (och sedaner oxå för den delen) har just väldigt lutande A-stolpe. Det ska vara anledningen.

I övrigt är jag nog oxå klart vad som verkligen gäller, men man verkar trots allt få igenom bilar med vissa undantag. Det bästa borde vara att ringa sin lokale (SBF-)besiktningsgubbe och bolla hur han ser på det så man gör "rätt" från början.

Inte så mycket har hänt på BMW-fronten, men nu börjar vi komma igång. Bilen är i ett nytt garage (nytt som i nybyggt). Under veckan har en mängd småsaker fixats som tex. takluckan är borta och ersatt med plåt (popnitad a'la flygplan, mkt coolt ), dörrinsidor i aluminium är på plats (2.5 kg viktbesparing ), spolarmunstycken är monterade i glasfiberhuven, asfaltmattorna i kupén är borttagna (6.8 kg) och lite annat smått för besiktningsbarheten (gata). Så nu är den klar för besiktning!

Nästa helg ska vi ge oss på chassiet!

Har du lite fler bilder från eldragningen som gjordes tidigare?
Vilka kablar och kabelskor användes?

Dan Hovang skrev:

Inte så mycket har hänt på BMW-fronten, men nu börjar vi komma igång. Bilen är i ett nytt garage (nytt som i nybyggt). Under veckan har en mängd småsaker fixats som tex. takluckan är borta och ersatt med plåt (popnitad a'la flygplan, mkt coolt ), dörrinsidor i aluminium är på plats (2.5 kg viktbesparing ), spolarmunstycken är monterade i glasfiberhuven, asfaltmattorna i kupén är borttagna (6.8 kg) och lite annat smått för besiktningsbarheten (gata). Så nu är den klar för besiktning! Nästa helg ska vi ge oss på chassiet!

Jag använde vanlig RKUB och kabelskor från autoexperten. Eller tänkte du på något mer specifikt? Jag har ett schema, på papper

Dan Hovang skrev:

Jag använde vanlig RKUB och kabelskor från autoexperten. Eller tänkte du på något mer specifikt? Jag har ett schema, på papper

Använde du den befintliga säkringsboxen? Var hamnade säkringsboxen? Vilka kablar bör man spara (typ för bökiga att byta ut ) Tack!

Jag har byggt en egen säkrings- och relähållare i trä som sitter under värmepaketet.
I princip har jag kvar kablar från motorkontakten (stor rund plastkontakt i motorrummet) och till givarna, kablaget bak (tankarmatur, ljusen) och kablaget fram (ljus, spolare). Allt annat är ombyggt (dvs allt kring säkringar, reläer, kontroller, instrument etc.). Jag har 6 säkringar för hela bilen mot 15-20 st original. Där är inte heller många reläer kvar, kanske 6-7 st.

Anledningen till att jag byggde om var dels att det inte gick att flytta originalsäkringarna till någon vettig plats för att få plats med buren och dels så ville jag rationalisera bort så mycket som det går och samtidigt lära mej hela elsystemet ordentligt.

Det är inte så svårt att bygga om som jag har gjort, men det tar en jävla tid! Jag har pinouts på instrumentkluster och motorkontakt om du vill ha.

Här har det inte hänt mycket, men det har hänt en del i garaget.

Hela framvagnen är av- och isärplockad och vi har börjat modifiera fjäderbenen. Glappa leder är bytta. Avplockat är också kardan och avgassystem och vi håller på att plocka ner bakvagnen. Vi har också beställt nya justerbara dämpare från Avo (coil overs bak) och räserfjädring.

Saker & ting är rostiga på sina ställen, men över lag är bilen i ganska gott skick, det enda vi har rundat är en bromsrörsnippel.

Det som ska göras är:
Byta alla bussningar
Bygga nya övre stötdämparinfästningar bak (uniball) för coil over
Fixa dåliga bromsrör & byta slangar till stålomspunnet
Byta halvdåliga bränsleledningar och installera avtappningskran
Bygga om frambenen till höjdjusterbara och installera Avodämpare
Installera Arnes Justerbara Topplagringar(tm)
Byta silentblocken till något hårt

Det blir stressigt att hinna innan SLC RaceCamp, men vi tror nog att det ska gå!

Hittade förresten denna fina beskrivning om hur man plockar bort silentblocken
http://www.snakeeye.net/silent.htm

Idag plockade vi ner bakvagn och tank. Silentblocken satt som helvetes fan! Vi fick borra och sticksåga säkert en halvtimme per sida för att få loss dom. Bussningarna verkar nästan vara vulkade snarare än pressade eftersom vi fick slipa bort bussningsrester från bakvagnsbalken.



Sticksågsbladet är svart av smält gummi. Luktade precis som på en räserbana ..

En annan sak som rostat fast var höljena till handbromswiren, så vi fick kapa med vinkelslip.

Tanken var i gott skick, men det var inte vissa av bränsleslangarna som vi ska byta. Det blir nog att ta bort så mycket underredsmassa vi kan nu när allt ändå är nere.

Mina silentblock ramlade tydligen ur av sig själva, bara det yttersta skalet återsotd att knacka bort..
Jag kan tillägga att skillnaden blev som dag och natt efter bytet...

Idag blev det slipat underredsmassa och rost, målat diverse prylar och fixat med bärarmarna och bakbalken. En hel del nya prylar anlände också. Det ser ljust ut att bli färdiga!



Silentblock i aluminium och diffbussning i delrin.



DIffklumpen. Det slipades bort gaanska mycket rost från ovansidan. Målad i hammarlack.



Dämpare och fjädrar från Avo. Bak separat dubbeljusterbart, fram reboundjusterbart. Topplagringarna är från Arne.

Idag blev det mer mek!

Underredsmassa slipades bort bakom tanken och det blev målat (grönt ). Tanken blev ockå stålborstad och målad med hammarlack på sina ställen där ytrost hade börjat synas. Det blev bussningskrig också, men vi gick segrande ur striden så nu är alla bussningar bortplockade och framvagnsbussningarna i plast (från Anton ) är monterade. Det var mycket fin passform och det blev helt glappfritt och bärarmen löper väldigt lätt. Diffbussning i delrin monterades också och lite annat smått som nya bromsrör & slangar i bakvagnen.

I veckan ska vi få lite prylar svarvade & frästa, och nästa helg är det dags att börja skruva ihop allt på allvar!

Vi siktar på att få en helg att laborera med inställningsmöjligheter innan SLC RaceCamp så man kan vara något sånär förberedd för att testa ut bilen lite.



Tanken



Hemmasnickat bussningsurpressarverktyg.



Antons plastbussning monterad.

Bor Hulken i erat garage?

Vem har annars knäckt nyckeln så där lagom fint?

Anton Lillsund skrev:

Bor Hulken i erat garage? Vem har annars knäckt nyckeln så där lagom fint?

Menar du att ringnycklen är böjd? Den är så från fabrik.

Däremot lyckades vi dra sönder gängorna i den M10 gängade stången.
Så vi får byta till M16 istället.

Aha, det förklarar det hela.


Spräck hylsan i längsled med ett bågfilsblad. Såga mer än ett snitt så ramlar den ur av sig själv.

Eller går inte det?

Anton Lillsund skrev:

Spräck hylsan i längsled med ett bågfilsblad. Såga mer än ett snitt så ramlar den ur av sig själv. Eller går inte det?

Så gjorde vi på diffklumpsbussningen, där var tjockt gods om man klantar sej. Men här ville vi inte riskera att skada insidan av balken.